Sallader [antikvár]

Sallader Sallader kan vara mycket mer an bara den enkla, goda gröna salladen som passar till de flesta middagsrátter. Sallader med agg, fisk, skaldjur, kött, fágel eller ost serveras ofta som en sjálvstándig lunch- eller kvállsrátt eller som en latt middag. Portionssallader ár goda förrátter och de kan varieras i det oándliga. En latt sallad kan ocksá ersatta ett mer kaloririkt mellanmál. Efter en middag kan det ocksá smaka vál sá gott med en frisk ostsallad som med den traditionella ostbrickan. Mánga sallader smakar bast om man blandar dem strax főre máltiden, men vissa sallader behöver "dra" kortare eller langre tid för att kommá bást till sin rátt. De passar dárför bra att laga i förvág. Áven om man ska blanda salladen i sista stund kan man i regei förbereda de olika ingredienserna och förvara i kyl. Djupfrysning av sallader rekommenderas inte, de inneháller i de flesta fali nágon ingrediens t ex grönsallad, gurka eller tornatér som inte blir bra att frysa. Salladssorter och grönsaker I nastan alla sallader ar det en grön botten" och har finns det mánga sorter att válja mellan: Huvudsallad finns hela áret och den ár kanske den mest anvánda. Den kallas ocksá för grönsallad. Huvudsallad har sláta eller nágot krusiga blad som ár knutna till huvuden. Bladsallad eller plocksallad ár en produkt som sállan finns att köpa utan man fár odla den sjálv. Har man inget trádgárdsland kan den odlas i krukor i ett soligt fönster inomhus medan man vántar pá att den första svenska huvudsalladen skall bli klar. Isbergssallad ár en variant av huvudsallad, men med hárdare och krusiga blad och huvudet ár fastare knutet. Isbergssallad brukar man strimla eller skára i klyftor men man kan ocksá riva bladen i bitar. Isbergssallad ár mer hállbar án huvudsallad. Salladskál eller Kinakál har lángstráckta ljust gröna huvuden. Den hár salladen blir allt mer populár báde för att den ár god, látt att anvánda och har bra hállbarhet. Den ár mjállare án vitkál och har mildare smak. Förutom att salladen passar bra till rákost kan man ocksá koka den i láttsaltat vatten och servera som grönsak till köttrátter. Under sommarhalváret odlas salladskálen pá friland men under vinterhalváret importeras den frán Israel, USA och Holland. Romainesallad eller Bindsallad Báda namnen anvánds om den hár salladstypen. Den ár nára slákting till huvudsalladen. Den har löst knutna lánga blad och före skörd sá binder man om salladen för att de inre bladen skall bli ljust gröna och spáda. Romainesalladen finns bara i marknaden under mars, april och dá ár den importerad frán Israel. Endivsallad Endivsallad ár smá avlánga blekt gröna huvuden. Fárgen fár de av att man under odlingen tácker dem med ett tjockt láger torvmull och sand sá att skotten váxer fram utan att páverkas av solljus. Endivsalladen har rikligt med mjölksaft och det ár den som ger den nágot beska smakbrytningen. Före anvándningen ska man skára av den nedre delen av endiven. Sedan kan man strimla salladen och blanda med t ex apple, apelsin eller tómat.